close
Hoppa till innehållet

Gregory P. Winter

Från Wikipedia
Gregory P. Winter Nobelpristagare i kemi 2018
Image
Gregory P. Winter, 2016.
Född14 april 1951[1][2] (75 år)
Leicester
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidTrinity College
Royal Grammar School Image
SysselsättningMolekylärbiolog, biolog, kemist, biokemist, ingenjör, forskare
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
Utmärkelser
Nobelpriset i kemi, 2018
Se lista
Redigera Wikidata

Sir Gregory Paul Winter, född 14 april 1951 i Leicester i Leicestershire,[3][4] är en brittisk biokemist som erhöll Nobelpriset i kemi 2018[5] som är mest känd för sitt arbete med monoklonala antikroppar för terapeutiskt bruk. Han uppfann en teknik för att humanisera antikroppar (1986)[6] och senare också en teknik för att fullt humanisera antikroppar med hjälp av fagdisplay. Innan detta hade antikropparna utvunnits från möss vilket gjorde det vanskligt i terapeutiskt bruk då det mänskliga immunförsvaret angrep dessa. För detta arbete erhöll Winter tillsammans med George P. Smith hälften av Nobelpriset i kemi 2018[3]. Den andra halvan tilldelades Frances Arnold.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. 1 2 läs online, boku.ac.at , läst: 19 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000031532, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 ”Sir Gregory P. Winter – Facts – 2018”. NobelPrize.org. Nobel Media AB. 6 oktober 2018. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2018/winter/facts/. Läst 5 januari 2019.
  4. ”Nobel Prize In Chemistry Honors Work That Demonstrates 'The Power Of Evolution'”. https://www.npr.org/2018/10/03/653915709/nobel-prize-in-chemistry-honors-the-power-of-evolution.
  5. ”Nobel Prize in Chemistry 2018 – live”. https://www.theguardian.com/science/live/2018/oct/03/nobel-prize-in-chemistry-2018-live. Läst 5 januari 2019.
  6. ”Therapeutic antibodies and the LMB”. MRC Laboratory of Molecular Biology. https://www2.mrc-lmb.cam.ac.uk/research/technology-transfer/recent-technology-transfer-initiatives/therapeutic-antibodies/. Läst 4 januari 2019.
  7. läs online, www.jeantet.ch .[källa från Wikidata]
  8. The London Gazette, 54625, 31 december 1996, s. 9, ISBN 978-0-11-664625-5, läs online.[källa från Wikidata]
  9. läs online, www.cancerresearch.org .[källa från Wikidata]
  10. Journal officiel de la République française, läs online.[källa från Wikidata]
  11. läs online, www.brandeis.edu .[källa från Wikidata]
  12. 1 2 Greg Winter - Bicyclic peptides & chemistry of bicycles (på engelska), Laboratory of Molecular Biology, läs online, läst: 4 januari 2019.[källa från Wikidata]
  13. läs online, www.wilhelmexner.org .[källa från Wikidata]
  14. The Nobel Prize in Chemistry 2018 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 4 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  15. läs online, royalsociety.org , läst: 15 mars 2025.[källa från Wikidata]