1958
Utseende
1958 (MCMLVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari
- Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) bildas med Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland som medlemsstater.
- Sverige förkortar arbetsveckan från 48 till 45 timmar, reformen skall vara helt genomförd 1960.[1]
- Åke Rusck tillträder som chef för SAS.
- 4 januari – Den sovjetiska satelliten Sputnik 1 (uppsänd i rymden 1957) faller tillbaka till jorden.
- 8 januari – Bobby Fischer vinner, vid 14 års ålder, för första gången amerikanska mästerskapet i schack.
- 11 januari – Den svenska statsverkspropositionen innehåller det dittills största budgetunderskottet, 1,6 miljarder SEK.[2]
- 20 januari – Sveriges första kvinnliga poliser börjar tjänstgöra i Stockholm.[1]
- 31 januari
- Explorer 1, USA:s första lyckade konstgjorda satellit, skjuts upp från Cape Canaveral AFS.[1]
- Den amerikanske fysikern James Van Allen upptäcker det strålningsbälte i rymden som har fått hans namn.
- En amerikansk B-47 med atombomber havererar vid start. Bombhöljet skadas, radioaktiv strålning läcker ut, och närboende evakueras.[3]
Februari
[redigera | redigera wikitext]
- 1 februari – Egypten och Syrien förenas till Förenade Arabrepubliken.[4] med Nasser som president
- 4 februari – En fyrpartiuppgörelse om det svenska försvaret (mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet, Högerpartiet och Centerpartiet) innebär en kraftig upprustning av detsamma.[2]
- 6 februari – Vid en flygolycka i München omkommer 23 av 43 passagerare bestående av åtta spelare, ledare och supportrar från Manchester United FC.[1][5]
- 24 februari – USA avslöjar en sovjetisk kärnvapenprovserie.[3]
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 2 mars – Första VM i Skidskytte hålls, Saalfelden, Österrike
- 8 mars – Sverige vinner VM-guld i handboll för herrar efter finalseger mot Tjeckoslovakien med 22–12.
- 11 mars – De svenska rocksångarna Little Gerhard och Rock-Ragge drar tusentals ungdomar till en rockgala i Eriksdalshallen i Stockholm, där tonårsflickorna är hysteriska och kastar upp klädesplagg på scen.[1]
- 12 mars – Sverige deltar för första gången i Eurovision Song Contest, där Alice Babs sjunger Lilla stjärna och slutar på fjärde plats.
- 19 mars – Sveriges riksdag beslutar att kvinnor skall kunna bli präster i Svenska kyrkan.[1]
- 24 mars – Amerikanske rockartisten Elvis Presley börjar göra militärtjänsten vid amerikansk flygbas i Västtyskland.[6]
- 25 mars – Andra kammarens borgerliga majoritet avslår det svenska regeringsförslaget om ATP.
- 27 mars – Nikita Chrusjtjov blir premiärminister i Sovjetunionen.[4]
- 31 mars – Den sovjetiska kärnvapenprovserien avslutas.[3]
- Våren – Sverige skickar FN–observatörer till Libanon.
April
[redigera | redigera wikitext]- 3 april – Inbördeskrig i Kuba mellan Fidel Castros rebeller och Fulgencio Batista.[4]
- 5 april – Pablo Picassos Ikarosfresk avtäcks i Vallauris av Luther Evans.
- 14 april – Sputnik 2 med den döda hunden Lajka ombord återinträder genom jordatmosfären och förintas.
- 25 april – Svenska regeringens förslag om ATP-pension faller i Sveriges riksdag.[1]
- 28 april
- Till följd av nederlaget i ATP-frågan upplöser den svenska regeringen Andra kammaren och utlyser nyval.[1]
- Storbritannien genomför kärnvapenprov vid Julön.[3]
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 7 maj
- Storbritannien genomför kärnvapenprov vid Julön.[3]
- USA genomför ny kärnvapenprovserie.
- 9 maj – Moderna Museet på Skeppsholmen i Stockholm invigs.[1]
- 13 maj – Uppror i Algeriet.[4]
- 23 maj
- TV-länkarna Stockholm–Göteborg–Malmö tas i bruk och därmed är Sverige anslutet till Eurovisionsnätet.[2]
- Sverige inför en ny folkskolestadga.
- 28 maj – Malmö Stadion invigs
- 29 maj – General Charles de Gaulle bildar en regering och påbörjar en författningsreform, och hälsas som den "franska nationens räddare".[1]
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 1 juni
- Efter flera månaders regeringskris i Frankrike utses Charles de Gaulle till konseljpresident, och låter utarbeta en ny konstitution som skall godkännas vid en folkomröstning.[6]
- Vid svenska nyvalet till Andra kammaren ökar socialdemokraterna med fem mandat och behåller regeringsmakten med stöd av kommunisterna.[1] Totalt får socialdemokraterna och kommunisterna 116 mandat och de borgerliga 115. Eftersom talmannen dock saknar rösträtt kan ställningen bli 115-115.[2]
- Den första Eurovisionssändningen sker med en opera från Drottningholmsteatern.[2]
- 2 juni I San Simeon öppnas Hearst Castle för allmänheten, med guidade turer.[7]
- 16 juni – Imre Nagy och tre av hans medarbetare avrättas för sin medverkan i den ungerska revolten 1956.
- 19 juni – Aktionsgruppen mot svensk atombomb ("AMSA") bildas av intellektuella i Stockholm. I gruppen finns bland andra Per Anders Fogelström, Sara Lidman och Barbro Alving.[8]
- 20 juni – Järnbarken Omega (byggd i Skottland 1887), sjunker utanför Callao, Peru då den transporterar guano från Pachacamacöarna för Huacho.[9]
- 29 juni – Brasilien vinner VM-finalen i fotboll mot Sverige på Råsunda fotbollsstadion i Solna stad med 5–2.[1] Turneringen innebär också TV-mediets stora genombrott i Sverige.

Juli
[redigera | redigera wikitext]- 5 juli – Sven Davidson och Ulf Schmidt vinner Wimbledonfinalen i tennis, och blir första svenskar som spelar final i tävlingen.[8]
- 9 juli – Ett jordskred i Lituya Bay i Alaska orsakar en tsunami på 524 meter.
- 14 juli – En statskupp, 14 juli-revolutionen, genomförs i Irak. Kuppmakarna mördar kung Faisal II, kronprins Abd al-Ila'h och premiärminister Nuri as-Sa'id, och utropar landet till republik[10].
- 15 juli – Amerikanska marinsoldater landstiger i Libanon i samband med hot om uppror efter att USA:s kongress 1957 godkänt sådana amerikanska aktioner i denna del av världen.[11]
- 23 juli – Oljeupplag vid Moheda, Sverige exploderar och stora mänger olja och bensin rinner ner mot samhället, och ner i vattendrag och brunnar. Ett 70-tal personer evakueras.[3]
- 29 juli – USA:s rymdfartsstyrelse NASA bildas efter beslut i USA:s kongress, med målet att samordna och påskynda amerikansk rymdforskning.[1]
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- Augusti – Nils Bohlin får patent på trepunktssäkerhetsbältet.
- 1 augusti – USA offentliggör kärnvapenprov.[3]
- 3 augusti – Det kinesiska kommunistpartiets politbyrå beslutar att det kinesiska jordbruket skall kollektiviseras och organiseras i folkkommuner.[1]
- 12 augusti – USA offentliggör återigen kärnvapenprov.[3]
- 14 augusti – 99 personer omkommer då en nederländsk Super Constellation störtar i Atlanten.[12]
- 19 augusti – EM i friidrott inleds i Stockholm.
- 22 augusti – Kina beskjuter öarna Quemoy och Matsu vid Formosa.
- 28 augusti – De evakuerade från explosionen den 23 juli kan återvända till Moheda, Sverige.[3]
- 30 augusti – Kinas kommunistiska parti beslutar att det kinesiska jordbruket skall organiseras i folkkommuner.[6]
September
[redigera | redigera wikitext]
- 3 september – Sveriges Radio-TV:s nyhetsprogram Aktuellt sänds för första gången.[1]
- 4 september – Regeringen de Gaulle presenterar sitt förslag till ny fransk konstitution.
- 14 september – Ingemar Johansson vinner på knockout i första ronden mot världstvåan Eddie Machen på Nya Ullevi i Göteborg.[6]
- 5 september – 6 personer omkommer då en rälsbuss kolliderar med ett provtåg i Grycksbo, Sverige.[12]
- 19 september – USA inleder en ny kärnvapenprovserie med 10 sprängningar.[3]
- 27 september – Svenska kyrkan håller ett möte varvid kvinnors behörighet till prästämbetet godkänns, efter beslut i Sveriges riksdag. Mötet är dock ej enigt, 69 röstar för och 29 mot, och man antar också den så kallade samvetsklausulen, som säger, att biskopar inte skall tvingas att prästviga kvinnor och att inga präster mot sitt samvete ska tvingas tjänstgöra ihop.[2][8]
- 28 september – En folkomröstning godkänner med 80 % ja-röster förslaget till ny konstitution i Frankrike.
Oktober
[redigera | redigera wikitext]

- 3 oktober – Sveriges ÖB Nils Swedlund kräver att Sverige utrustas med atombomber.[2]
- 6 oktober – Det svenska radioprogrammet Mosebacke Monarki sänds för första gången.[8]
- 8 oktober – Den svenske kirurgen Åke Senning opererar i patienten Arne Larsson in den nya svenska uppfinningen pacemaker (uppfunnen av Rune Elmqvist).
- 18 oktober – 65 personer och hela besättningen omkommer då ett sovjetiskt jetflygplan störtar 64 mil söder om Moskva, under färd mellan Peking och Moskva.[12]
- 22 oktober – Invigning av översvämningsbarriären Hollandse Ijsselbarriären, Nederländerna, första delen av Deltawerken.
- 24 oktober – Svenska Akademien ger den sovjetiske författaren Boris Pasternak Nobelpriset i litteratur.[1]
- 28 oktober
- Den sovjetiske författaren Boris Pasternak avböjer att ta emot Nobelpriset i litteratur på grund av hårda angrepp från det sovjetiska författarförbundet.[1]
- Den svenska Morgon-Tidningen (före detta Social-Demokraten) utkommer med sitt sista nummer.[2]
- Det första IKEA–varuhuset öppnas i Älmhult.
- Sedan Pius XII har avlidit den 9 oktober väljs Angelo Giuseppe Roncalli till påve och tar namnet Johannes XXIII.[1]
- 31 oktober – USA avslutar sin kärnvapenprovserie.[3]
November
[redigera | redigera wikitext]- 4 november – Kardinal Giuseppe Roncalli kröns till romersk-katolska kyrkans nye påve Johannes XXIII.[1]
- 8 november – Birgit Nilsson och Elisabeth Söderström skriver kontrakt med Metropolitan–operan i New York.[6]
- 26 november – En liten mängd radioaktivitet läcker ut då en amerikansk B-47 fattar eld.[3]
- November
- Stig Wennerström finns med i den svenska militärdelegation som besöker Moskva.[13]
- I Sverige upplöstes Hembiträdesföreningarnas centralkommitté efter sjunkande medlemsantal under 1950-talet.[14]
December
[redigera | redigera wikitext]- 1 december – Gångtunneln mellan Stockholms centralstation och T-Centralen öppnas.
- 7 december – Birgit Nilsson blir första utländska artist som får öppna säsongen på La Scala–operan i Milano.[6]
- 12 december – Lars Forssell ger ut Snurra min jord och andra visor som förut lanserats i radio. Därmed har den politiska kabaretvisan kommit till Sverige.[2]
- 21 december – General Charles de Gaulle väljs till president i Frankrike.[4]
- 31 december – Antalet TV-licenser i Sverige har ökat under året, från 75 000 till 250 000.[1]
Okänt datum
[redigera | redigera wikitext]- Rune Elmqvist uppfinner pacemakern.
- Sverige låter sina första domar för olaga marijuanainnehav falla.[15]
- Explorer vodka börjar säljas på Systembolaget i Sverige.[6]
- TCO medger att SIF har rätt att sluta egna avtal med SAF.
- Erik XIV:s kista öppnas för vetenskaplig undersökning (om eventuell förgiftning) av kvarlevorna.
- Hamburgaren har premiär i Sverige.
- En statlig utredning angående förhållandet mellan Svenska kyrkan och staten tillsätts.
- Andorra och Tyskland sluter formellt fred efter Första världskriget sedan Andorra glömts bort i Versaillesfreden.
- I Sverige byter "Stockholms folkskoledirektion" namn till "Stockholms skoldirektion".
- Sverige avskaffar aga i folkskolan.[16]
Födda
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 3 januari – Kerry Armstrong, australisk skådespelare.
- 4 januari – Julian Sands, brittisk skådespelare.
- 7 januari – Linda Kozlowski, amerikansk skådespelare.
- 12 januari – Leif Nystén, finlandssvensk musikvetare, musikjournalist och musikadministratör.
- 14 januari – Per Landgren, svensk kristdemokratisk politiker och idéhistoriker.
- 15 januari – Boris Tadić, serbisk president.
- 16 januari – Anatolij Bukrejev, rysk bergsbestigare.
- 20 januari – Lorenzo Lamas, amerikansk skådespelare.
- 25 januari – Alessandro Baricco, italiensk författare.
- 26 januari9
- Xavier Becerra, amerikansk demokratisk politiker.
- Ellen DeGeneres, amerikansk skådespelare och komiker.
- Mark Taylor, kanadensisk ishockeyspelare.
- 27 januari – Alan Milburn, brittisk parlamentsledamot för Labour 1992–2003.
- 29 januari – Leif Andrée, svensk skådespelare.
- 30 januari – Mats Qviström, svensk skådespelare.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 4 februari – Kjell Ola Dahl, norsk författare.
- 8 februari – Paul Barker, amerikansk musiker, medlem i Ministry.
- 13 februari
- Pernilla August, svensk skådespelare.
- Per Bill, svensk moderat politiker.
- 16 februari
- Ice-T, eg. Tracy Marrow, amerikansk skådespelare, författare och Rap–artist.
- Lisa Loring, amerikansk skådespelare, dottern i TV-serien Familjen Addams.
- 21 februari – John Shimkus, amerikansk republikansk politiker.
- 23 februari – Jouni Kotiaho, finländsk politiker.
- 24 februari – Plastic Bertrand, eg. Roger Jouret, belgisk sångare.
- 26 februari – Michel Houellebecq, fransk författare.
- 27 februari
- Kenth Hultqvist, svensk bandyspelare och -tränare.
- Nancy Spungen, amerikansk flickvän till Sid Vicious.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 1 mars – Nik Kershaw, brittisk sångare.
- 3 mars – Miranda Richardson, brittisk skådespelare.
- 4 mars
- Patricia Heaton, amerikansk skådespelare.
- Hans Åkerhjelm, svensk kompositör.
- 5 mars – Andy Gibb, brittisk sångare. (död 1988)
- 8 mars – Aleksandr Tarasov, rysk sociolog, statsvetare, kulturdebattör, publicist och författare.
- 10 mars – Sharon Stone, amerikansk skådespelare.
- 13 mars – Alan Grayson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–2011 och 2013–2017.
- 14 mars – Albert av Monaco, furste av Monaco från 2005.
- 20 mars – Holly Hunter, amerikansk skådespelare.
- 21 mars – Gary Oldman, brittisk skådespelare.
- 23 mars – Katarina Weidhagen, svensk skådespelare.
- 25 mars – John Ensign, amerikansk republikansk politiker, senator.
- 26 mars
- Elio De Angelis, italiensk racerförare. (död 1986)
- Catherine Hansson, svensk skådespelare.
- 27 mars – Adrian Rawlins, brittisk skådespelare.
- 28 mars – Elisabeth Andreassen, svensk musiker.
- 29 mars – Travis Childers, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2008–2011.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 3 april
- Francesca Woodman, amerikansk fotograf.
- Alec Baldwin, amerikansk skådespelare.
- 8 april – Rikard Wolff, svensk skådespelare och musiker.
- 11 april
- Stuart Adamson, skotsk sångare och gitarrist.
- Lars Molin, svensk ishockeyspelare.
- 15 april – Abu Hamza al-Masri, Imam i Finsbury Park Mosque.
- 21 april – Andie MacDowell, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 24 april – Steve Wright, brittisk seriemördare.
- 26 april – Giancarlo Esposito, amerikansk skådespelare.
- 29 april – Michelle Pfeiffer, amerikansk skådespelare.
- 30 april – Charles Berling, fransk skådespelare.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 4 maj – Keith Haring, amerikansk konstnär.
- 10 maj
- Rick Santorum, amerikansk republikansk politiker.
- Yu Suzuki, japansk spelproducent.
- 16 maj – Laurie Bartram, amerikansk skådespelare.
- 17 maj – Paul Di'Anno, Iron Maidens första sångare.
- 21 maj – Tom Feeney, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2009.
- 22 maj – Kenny Hulshof, amerikansk republikansk politiker.
- 25 maj
- Jānis Vanags, lettisk kyrkoman, ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland 1993–2025.
- Paul Weller, brittisk sångare, musiker och låtskrivare, tidigare medlem av The Jam och The Style Council.
- 26 maj – Aino Seppo, finländsk skådespelare.
- 29 maj
- Annette Bening, amerikansk skådespelare.
- Jarmo Mäkinen, finsk-svensk skådespelare.
- 30 maj – Marie Fredriksson, svensk artist.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 6 juni – Paul Burrell, betjänt vid brittiska hovet.
- 7 juni – Prince, eg Prince Rogers Nelson, amerikansk sångare, låtskrivare, artist.
- 8 juni – Cyril O'Reilly, amerikansk skådespelare.
- 11 juni – Rick Renzi, amerikansk republikansk politiker och affärsman, kongressledamot 2003–2009.
- 22 juni – Bruce Campbell, amerikansk skådespelare.
- 26 juni – Christos Stylianides, cypriotisk politiker.
- 28 juni – Donna Edwards, amerikansk demokratisk politiker och medborgaraktivist.
- 30 juni
- Esa-Pekka Salonen, finländsk dirigent.
- Anna-Lena Lodenius, svensk författare och journalist.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 5 juli
- Veronica Guerin, irländsk journalist.
- Bill Watterson, amerikansk serieskapare.
- 6 juli – Jennifer Saunders, brittisk skådespelare och komiker, Absolutely Fabulous, etc.
- 8 juli
- Kevin Bacon, amerikansk skådespelare och regissör.
- Neetu Singh, indisk skådespelare.
- 10 juli
- Johan Jern, svensk bassångare.
- Russ Carnahan, amerikansk demokratisk politiker.
- 14 juli
- Eric Heiden, amerikansk skridskoåkare.
- Eva Arnaz, indonesisk skådespelare.
- 15 juli – Mac Thornberry, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–.
- 16 juli
- Bengt Bauler, svensk skådespelare.
- Mike D. Rogers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–.
- 20 juli – Billy Mays, amerikansk reklampersonlighet.
- 24 juli – Jim Leighton, skotsk fotbollsmålvakt.
- 25 juli
- Niklas Strömstedt, svensk sångare och låtskrivare.
- Thurston Moore, amerikansk sångare och gitarrist.
- 30 juli – Kate Bush, brittisk sångerska.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 3 augusti – Peter Eriksson, svensk politiker (miljöpartist).
- 4 augusti – Ky Karath, amerikansk skådespelare. Gretl von Trapp i Sound of Music.
- 7 augusti – Bruce Dickinson, brittisk sångare i Iron Maiden.
- 9 augusti
- Amanda Bearse, amerikansk skådespelare.
- Per Herrey, svensk artist, kompositör, jurist och författare.
- 16 augusti
- Angela Bassett, amerikansk skådespelare.
- Madonna, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 18 augusti
- Madeleine Stowe, amerikansk skådespelare.
- Reg E. Cathey, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti
- Viveka Bergström, svensk smyckedesigner.
- Rick Snyder, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Michigan 2011–2019.
- 22 augusti – Colm Feore, amerikansk-kanadensisk skådespelare.
- 23 augusti – Bill Haslam, amerikansk politiker.
- 24 augusti – Steve Guttenberg, amerikansk skådespelare.
- 25 augusti – Tim Burton, amerikansk filmregissör.
- 27 augusti
- Sergej Krikaljov, sovjetisk/rysk kosmonaut.
- Stalking Cat, amerikan som är känd för sina kroppsmodifikationer.
- 28 augusti – Janne Karlsson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
- 29 augusti – Michael Jackson, amerikansk sångare och låtskrivare.
September
[redigera | redigera wikitext]- 3 september – Helén Söderqvist-Henriksson, svensk skådespelare.
- 6 september
- Buster Bloodvessel, sångare i Bad Manners.
- Jaana Laitinen-Pesola, finländsk fackföreningsledare och politiker.
- 8 september
- Anders Lundin, svensk programledare.
- Unni Kristin Skagestad, norsk skådespelare.
- Lars-Åke Wilhelmsson, även känd som Babsan.
- 10 september – Chris Columbus, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 11 september – Brad Ellsworth, amerikansk demokratisk politiker.
- 16 september – Jennifer Tilly, amerikansk skådespelare.
- 17 september – Leena Hiltunen, svensk skådespelerska.
- 19 september – Lita Ford, amerikansk sångerska.
- 20 september – Charlie Kaufman, amerikansk manusförfattare och filmproducent.
- 22 september
- Andrea Bocelli, italiensk sångare, tenor.
- Joan Jett, amerikansk gitarrist, sångerska och skådespelare.
- 25 september – Michael Madsen, amerikansk skådespelare.
- 26 september – Darby Crash, amerikansk punksångare.
- 27 september – Shaun Cassidy, amerikansk skådespelare.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 7 oktober – Staffan Valdemar Holm, svensk teaterregissör och teaterchef.
- 9 oktober
- Al Jourgensen, amerikansk musiker (1959 enligt nndb.com).
- Alan Nunnelee, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2011–2015.
- 8 oktober – Michael Paré, amerikansk skådespelare.
- 10 oktober – Tanya Tucker, amerikansk sångerska.
- 12 oktober – Steve Austria, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009–2013.
- 13 oktober – Maria Cantwell, amerikansk demokratisk politiker, senator 2001–.
- 16 oktober – Tim Robbins, amerikansk skådespelare, manusförfattare och filmregissör.
- 17 oktober – Michael Quigley, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–.
- 18 oktober – Antonio Guerrero, kuban, en av Miami Five.
- 20 oktober – Viggo Mortensen, dansk skådespelare.
- 23 oktober – Peter LeMarc, svensk sångare och låtskrivare.
- 26 oktober – Geoff Davis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2005–2012.
- 27 oktober – Simon Le Bon, brittisk sångare i gruppen Duran Duran.
November
[redigera | redigera wikitext]- 5 november – Robert Patrick, amerikansk skådespelare.
- 8 november – Phil Fondacaro, amerikansk skådespelare.
- 14 november – Jarmo Mäkinen, finlandssvensk skådespelare.
- 16 november
- Marg Helgenberger, amerikansk skådespelare.
- Anne Holt, norsk jurist, journalist, författare och politiker, justitieminister 1996–1997.
- 17 november – Mary Elizabeth Mastrantonio, amerikansk skådespelare.
- 20 november – Rolf Ridderwall, svensk ishockeyspelare, målvakt.
- 21 november – Birgitta Englin, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 22 november – Jamie Lee Curtis, amerikansk skådespelare.
- 26 november – Steve Buyer, amerikansk republikansk politiker.
- 29 november – Thomas Eriksson, alias Orup, svensk artist och låtskrivare.
December
[redigera | redigera wikitext]- 1 december – Charlene Tilton, amerikansk skådespelare.
- 2 december – Michaela Jolin, svensk skådespelare och programpresentatör på SVT.
- 11 december – Nikki Sixx, amerikansk musiker, basist i Mötley Crüe.
- 15 december – Linda Krüger, svensk krokimodell och skådespelare.
- 19 december – Limahl, brittisk sångare.
- 23 december
- Annette Stenson-Fjordefalk, svensk skådespelare.
- Victoria Williams, amerikansk sångare, låtskrivare och gitarrist.
- 25 december – Christina Romer, amerikansk ekonom.
- 27 december – Steve Jones, amerikansk golfspelare.
- 31 december
- Bebe Neuwirth, amerikansk skådespelare och dansare.
- Gunilla Persson, svensk-amerikansk fotomodell.
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 4 januari – John Anderson, 75, brittisk finansminister.
- 6 januari – Alliot Verdon Roe, 80, engelsk flygpionjär.
- 15 januari – Jevgenij Sjvarts, 61, rysk författare.
- 18 januari – Matthew M. Neely, 83, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1929, 1931–1941 och 1949–1958.
- 22 januari – Hugo Tranberg, 72, svensk skådespelare.
- 26 januari – Eric Laurent, 63, svensk skådespelare och sångare.
- 30 januari – Ernst Heinkel, 70, tysk flygplanskonstruktör.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 13 februari
- Christabel Pankhurst, 77, brittisk politiker, kvinnorättskämpe.
- Georges Rouault, 86, fransk expressionistisk målare.
- 17 februari – Herbert E. Hitchcock, 90, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936–1938.
- 20 februari – Dwight H. Green, 61, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1941–1949.
- 21 februari – Duncan Edwards, 21, engelsk fotbollsspelare.
- 22 februari – John W. Martin, 73, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1925–1929.
- 23 februari – Wilhelm Haquinius, 72, svensk skådespelare, hovklockare och sångare.
- 24 februari – Herbert Adams, 85, brittisk författare.
- 27 februari – Josef Norman, 73, svensk operettsångare och skådespelare.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 1 mars – Lawrence C. Phipps, 95, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1919–1931.
- 11 mars
- Ingeborg av Danmark, 79, svensk prinsessa.
- Ole Kirk Christiansen, 66, dansk affärsman.
- 17 mars – Roscoe C. McCulloch, 77, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1930.
- 21 mars – Cyril M. Kornbluth, 34, amerikansk science fiction-författare.
- 22 mars – George S. Long, 74, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1958.
- 28 mars – W.C. Handy, 84, amerikansk blueskompositör.
- 29 mars – Clyde Pangborn, 62, amerikansk flygpionjär.
- 30 mars – Gösta Hillberg, 80, svensk skådespelare.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 8 april – Ethel Turner, 88, brittisk-australisk författare.
- 16 april
- Rosalind Franklin, 37, brittisk kemist
- W. Kerr Scott, 61, amerikansk politiker, senator 1954–1958.
- 22 april – Albert Hjärre, 60, svensk anatom.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 5 maj – James Branch Cabell, 79, amerikansk författare.
- 20 maj – Frédéric François-Marsal, 84, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 11–13 juni 1924.
- 26 maj – Francis Carco, 71, fransk författare.
- 29 maj – Juan Ramón Jiménez, 76, spansk författare.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 7 juni – Matti Sauramo, 69, finländsk geolog.
- 16 juni – Imre Nagy, 62, ungersk politiker (avrättad).
- 28 juni – Vihtori Vesterinen, 73, finländsk politiker.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 14 juli – Faisal II, 23, irakisk kung 1939–1958 (mördad).
- 15 juli – Julia Lennon, 44, mor till John Lennon.
- 17 juli – Henri Farman, 84, fransk flygpionjär.
- 20 juli – Franklin Pangborn, 69, amerikansk skådespelare.
- 25 juli – Harry Warner, 76, amerikansk filmbolagsdirektör, grundare av Warner Bros.
- 30 juli – Nils Ohlin, 63, svensk skådespelare och instrumentmakare.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 1 augusti – Charles White, 62, svensk musiker och skådespelare.
- 12 augusti – Augustus O. Stanley, 91, amerikansk demokratisk politiker.
- 14 augusti – Frédéric Joliot-Curie, 58, fransk fysiker, nobelpristagare.
- 22 augusti – Roger Martin du Gard, 77, fransk författare.
- 26 augusti – Ralph Vaughan Williams, 85, brittisk tonsättare och dirigent.
- 27 augusti – Ernest Lawrence, 57, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
- 31 augusti – Else Peerenboom-Missong, 64, tysk politiker.
September
[redigera | redigera wikitext]- 1 september
- Rupert Waterhouse, 85, engelsk läkare.
- Ragnar Werner, 75, svensk flygpionjär med aviatördiplom nr 8.
- 6 september – Walter von Siebenthal, 59, schweizisk ishockeyspelare.
- 10 september – David Jack, 59, engelsk fotbollsspelare.
- 28 september
- Mezzi Andreossi, 61, schweizisk ishockeyspelare.
- Henrik Malberg, 84, dansk skådespelare.
- Aarre Merikanto, 65, finländsk kompositör.
- 30 september – Niels Bjerrum, 79, dansk kemist.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 2 oktober – Marie Stopes, 77, brittisk gynekolog och förkämpe för födelsekontroll.
- 7 oktober – Maurice de Vlaminck, 82, fransk målare.
- 9 oktober – Pius XII, född Eugenio Maria Giuseppe Giovanni Pacelli, 82, påve sedan 1939.
- 11 oktober – Johannes R. Becher, 67, tysk författare och östtysk kulturminister.
- 23 oktober – Gerda Lundequist, 88, svensk skådespelare.
- 25 oktober – Stewart Lewis-Evans, 28, brittisk racerförare.
November
[redigera | redigera wikitext]- 3 november – Hedvig Lindby, 82, svensk skådespelare.
- 7 november – Otte Sköld, 64, svensk konstnär och överintendent vid Nationalmuseum.
- 15 november – Tyrone Power, 44, amerikansk skådespelare.
- 17 november – Yutaka Taniyama, 31, japansk matematiker.
- 22 november – Helge Wahlgren, 75, svensk regissör.
- 24 november – Olof Andersson, 74, svensk VD för Svensk Filmindustri.
December
[redigera | redigera wikitext]- 3 december – Henry Kapférer, 88, fransk flygpionjär.
- 5 december – Curt Björklund, 63, svensk arkitekt.
- 10 december – Lilli Tulenheimo, 78, finländsk skådespelare.
- 13 december – Maria Pavlovna av Ryssland, 68, storfurstinna av Ryssland.
- 15 december
- Josua Bengtson, 76, svensk skådespelare.
- Wolfgang Pauli, 58, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
- 20 december – James Westheimer, 74, svensk operasångare och skådespelare.
- 21 december – Lion Feuchtwanger, 74, tysk-amerikansk författare.
- 22 december – Birger Vikström, 37, svensk författare.
- 26 december – Thomas F. Ford, 85, amerikansk demokratisk politiker.
- 30 december – Elsi Borg, 65, finländsk arkitekt.
Nobelpris [17]
[redigera | redigera wikitext]- Fysik
- Pavel Tjerenkov, Sovjetunionen
- Ilja Frank, Sovjetunionen
- Igor Tamm, Sovjetunionen
- Kemi – Frederick Sanger, Storbritannien
- Medicin
- George Wells Beadle, USA
- Edward Lawrie Tatum, USA
- Joshua Lederberg, USA
- Litteratur – Boris Pasternak, Sovjetunionen (av regimen tvingad att avstå)
- Fred – Georges Pire, Belgien
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 20:e århundrades När Var Hur – 1958, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Hundra år i Sverige – 1958, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- 1 2 3 4 5 Faktakalendern 2000 – 1958 (Utlandet) , Semic, 1999
- ↑ ”1958: United players killed in air disaster”. BBC News. 6 februari 1958. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/february/6/newsid_2535000/2535961.stm.
- 1 2 3 4 5 6 7 100 år med Aftonbladet – 1958, 1999
- ↑ ”Hearst Castle”. California State Parks. Arkiverad från originalet den 8 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110208001323/http://hearstcastle.com/. Läst 15 februari 2011.
- 1 2 3 4 Sverige 1900-talet – 1958, NE, Bra Böcker, 2000
- ↑ ”Drumcliff”. Sjöhistoriska Samfundet. 1999. Arkiverad från originalet den 13 januari 2013. https://archive.is/20130113175003/http://www.bruzelius.info/Nautica/Ships/Fourmast_ships/Drumcliff(1887).html. Läst 15 februari 2011.
- ↑ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Iraq.htm.
- ↑ ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- 1 2 3 Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ↑ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 190 – Största svenska spionskandalen
- ↑ ”Hembiträdesföreningarnas centralkommitté (läst 29 oktober 2010, ny version läst 10 januari 2011)”. https://arkivkatalog.arbark.se/?refkod=288.
- ↑ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ↑ Sverige 1900-talet – Från den lilla, lilla gumman till vilda bebin, NE, Bra Böcker, 2000
- ↑ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1958.
|